Rekonstruktionen och den förgyllda åldern

Mark Twain och Charles Dudley Warner myntade begreppet the Gilded Age, den gyllene tidsåldern, och de gjorde detta i boken med samma namn från 1873. Det var en bok som inte var särskilt framgångsrik, något man måste säga att tiden för den amerikanska ekonomin var. Boken kritiserade den amerikanska demokratin under den tiden. Twain var i allmänhet extremt kritisk mot de nya politiska konfigurationer som började formas i USA och särskilt kritisk var han mot kongressen. Med rekonstruktionstiden menas det helt enkelt den period efter det amerikanska inbördeskriget då sydstaterna motvilligt blev styrda av den regering som tillträdde efter att nordstaterna hade vunnit kriget. Det fanns definitivt anledning för Twain att vara kritisk mot den nya regeringen.

Den var nämligen otroligt korrupt. Trots detta uppfann man många av de institutioner som är grunden för dagens visserligen illa fungerande demokrati. En av de absolut mest berömda, och kanske mest korrupta av de politiker som betedde sig illa i New York, var William Boss Tweed. Han var chef för Tammany Hall, en institution som fungerade i händerna på Demokratiska partiet och den mäktigaste personen i New York vid den tiden. Han kom senare att dömas för stöld av skattebetalarnas pengar, på en summa någonstans mellan 25 miljoner och 45 miljoner amerikanska dollar. Det skulle visa sig att den verkliga summan var mycket högre, så mycket som 200 miljoner dollar, vilket idag motsvarar någonstans mellan 1 och 8 miljarder dollar.

Korruption och välfärd

William Boss Tweed lät bygga en domstolsbyggnad vars kostnad ursprungligen uppskattades till 250 000 dollar. Den kostade tillslut 13 miljoner dollar att bygga. Det var naturligtvis massor av pengar som gick rakt ned i fickan på Tweed. Han lyckades med detta genom att folk som var inblandade i bygget fick ta del av rovet. Det var inte bara dåliga saker som hände i New York i och med instiftandet av Tammany Hall, även välfärdstjänster började utvecklas som erbjöds i utbyte mot att politikerna hoppades på att vinna medborgarnas förtroende, och därmed även röster. Det var med andra ord på gott och ont som dessa institutioner kom till, en vanlig paradox med ett modernt samhälle.

Mer korruption, avslöjanden och förbättringar

Korruptionen var dock inte begränsad enbart till New York, utan förekom över hela landet. I och med de stora förändringar som USA undergick fanns det möjlighet för politiker och företagsledare att stoppa undan pengar när stora projekt genomfördes utan att det märktes. Det blev skattebetalarna som fick ta smällen, vilket i längden inte höll, inte minst för att det kom ut i ljuset till slut. Skandaler avlöste varandra och enstaka politiker dömdes för brott. Med tiden kom arbetarnas rättigheter att förbättras, om än med europeiska mått begränsad nivå. Välfärdstjänster utökades och presidenter utbyttes. USA började utformas till det land det är idag men det skulle ta lång tid innan en stabilitet kunde bestå under en längre tid.

Bönderna och populisterna

Bönderna började gå samman för att sätta tryck på regeringen att förbättra villkoren för dem. Det fanns konflikter mellan sydstatsbönder och nordstatsbönder, vilket gjorde det svårt för dem att samarbeta, även om de lyckades få igenom vissa förslag i kongressen. De utvecklades till slut till ett politiskt parti: the People’s Party eller the Populists. De försökte tilltala en bred koalition av den producerande klassen. De tillät, som enda parti i USA på den tiden, kvinnor att rösta inom partiets apparat. Det var i övrigt ett parti som var splittrat mellan rasistiska och antirasistiska krafter, till stor del sammankopplat med den geografiska skillnaden mellan nord och syd som fanns i USA. De blev relativt populära men lyckades aldrig vinna ett val.

Jim Crow

Under tiden för inbördeskrigets slut och slaveriets avskaffande infördes de så kallade Jim Crow-lagarna 1876 som kom att avskaffas 1965, nästan hundra år senare. Syftet med dessa lagar var att bibehålla segregationen mellan svarta och vita. Som slagord för separationen hade man “jämlika men separata”, något som naturligtvis inte var fallet i verkligheten. Formellt hade svarta samma rättigheter som vita men det var ändå möjligt i och med Jim Crow-lagarna att stifta rasistiska lagar och regler. Det handlade om separata sittplatser på bussar, i restauranger och dessutom en röstskatt och ett röstprov som gjorde att de flesta svarta inte kunde praktisera sin rösträtt. Inte förrän 1965 kan man alltså säga att USA var en demokrati för alla.

Det amerikanska inbördeskriget<< >>USA under världskrigen

About the author : admin

Leave a Reply

Your email address will not be published.