Expansion, industrialisering och slaveri

Till att börja med bestod de brittiska delarna av USA av de östligaste delarna av kontinenten och resten ägdes av Spanien. När USA blev självständigt från Storbritannien och började agera som ett eget land, och de 13 staterna kunde i och med Parisavtalet, som slöt freden mellan de två krigande länderna, expandera till och med Mississippifloden. Man lyckades senare förhandla med Frankrike som ville appropriera mark väster om Mississippifloden, och kunde expandera ytterligare västerut. Medan de västligaste delarna blev självständiga gentemot Spanien, erövrade USA nu mindre sydliga och norra delar av sitt territorium. Bosättare började flytta till det dåvarande Mexikos landstycken, som alltså då var de västligaste delarna av kontinenten, och del för del togs över av USA.

Växelvis genom krig och växelvis genom förhandlingar lyckades USA till slut ta över det territorium där gränserna dras idag, och vid 1953 hade man expanderat hela vägen västerut, med Mexiko i syd och Kanada i norr. Samtidigt hände andra politiskt viktiga saker i området – konflikten gällande slaveriet, och den industriella utvecklingen som tog fart. USA hade redan naturresurser nog att rulla igång maskineriet – olja, kol och mängder av jordbruk. Men det var inte förrän efter inbördeskriget 1865 som utvecklingen tog fart. Då drog det industriella komplexet verkligen igång, och förutom att USA:s ekonomi växte, så växte också populationen explosionsartat mot slutet av 1800-talet, till stor del på grund av migration. Folk lockades till jobben och möjligheterna.

Slaveriet och det amerikanska inbördeskriget

Men det började inte där, och den amerikanska ekonomin grundades definitivt inte huvudsakligen av medborgarna själva, utan av slaveriet, ett av de mörkaste kapitlen i USA:s historia. Till och med slutet av 1800-talet blev över 10 miljoner människor hämtade från Afrika, lastade på en båt under inhumana omständigheter för att skeppas till USA och arbeta på plantage under tvång, våld och med en i många fall mycket nära förestående död som utsikt. Det amerikanska inbördeskriget handlade till stor del om slaveriet, då sydstaterna ville behålla slavarna för arbetet på plantagen, medan nordstaterna ville avskaffa slaveriet eftersom de insåg att det var barbariskt. Nordstaterna menade dessutom att det inte var ekonomiskt gynnsamt att låta slavar arbeta för en.

Var slaveriet lönsamt?

Det är dock inte en okontroversiell utsaga att slaveri skulle vara ogynnsamt för den amerikanska ekonomin. Senare skulle det visa sig att nordstaterna vann i längden och dess ekonomiska modell med industriell tillverkning snarare än jordbruk kom att dominera den amerikanska ekonomin längre fram. Men på 1970-talet menade två forskare, Robert William Fogel och Stanley L. Engerman i sin bok med det numera olämpliga namnet “Time on the Cross: The Economics of American Negro Salvery” att slaveriet varit en av grundstenarna i det som skulle bli den amerikanska ekonomin. Slavarna innebar ekonomiska vinster eftersom man utnyttjade dem till det extrema, något man försökte men inte kunde göra i samma utsträckning i de kommande fabrikerna.

Kontroverser gällande slaveriets lönsamhet

Många blev arga över publikationen och menade att författarna till boken i och med sina påståenden rättfärdigade slaveriet. Fogel, en av forskarna som hade skrivit boken, försvarade sig med att det inte rörde sig om ett moraliskt berättigande, utan om det enkla påståendet att slavägarna och den amerikanska ekonomin profiterade på det människorättsvidriga som pågick i slaveriet. Fogel var en uttalad och aktiv antirasist, vilket han fick tillfälle att uttrycka då han 1993 fick Nobelpriset i ekonomi. Slaveriet var något av det mest omoraliska som har skett, men rent ekonomiskt tjänade slavägarna på det. Det vore märkligt att påstå något annat, men det finns i den amerikanska ekonomiska kulturen en stark myt om den ensamme entreprenören och den amerikanska drömmen, och denna vill folk bevara.

Utvecklingen i och med kriget

Inbördeskriget fick den amerikanska ekonomin att byta skepnad, från att till stora delar vara en nation beroende av jordbruk och plantage till att bli en industrialiserad och modern ekonomi. Det hela var tätt förknippat med slaveriet, som kom att avskaffas i och med att nordstaterna vann kriget. Abraham Lincoln var då president och fick betala ett högt pris för det slaveriförbud han såg till att instifta – 1865 blev han skjuten till döds. Men den amerikanska ekonomin blomstrade efter inbördeskriget och USA kom att bli den ekonomiska supermakt man är än idag. En stor del av den ekonomiska tillväxten bestod i vapenproduktion. Än idag är en massiv del av den amerikanska ekonomin av militär art.

Den federalistiska eran<< >>Det amerikanska inbördeskriget

About the author : admin

Leave a Reply

Your email address will not be published.